Arvika är festivalernas
stad. Först Arvika festivalen och
nu i helgen JözzeJassen .
Fullknökat
till sista plats i tält och Olssons
magasin.
Platsen intill
Olssons brygga är idealisk festivalplats
,där inga ingredienser saknas. Där
finns gott om utrymme, serveringar,
utställningar, gott om strövområden
och två scener. Vi jazzfrälsta har
alltid saknat Årjängsjazzen med
musik i båtmagasinet, men magasinet
vid Olssons brygga påminner skarpt
om denna plats och ger den där äkta
känslan av äkthet.
Minnesvärt
Att försöka sig
på att omnämna allt från denna minnesvärda
festival vore en omöjlighet. I all
synnerlighet som festivalens tre
dagar omfattade ett 20-tal band
och minst 100 musiker. Man kan bara
konstatera att Arvika har en rik
återväxt bland unga jazzmusiker
och att arrangörerna fixat en mix
som tillfredställde alla smakriktningar
inom jazzen. Tre dagars jazz satte
sin prägel på Arvika. Det spelades
jazz på de flesta ställen i stan
innan det drog igång på festivalplatsen.
Fredagens dragplåster var bland
annat trombonisten med värmländska
rötter ,Nisse Landgren.
Trångt och
svettigt
Lördagens stora
begivenhet var naturligtvis Svante
Thuresson med Daniel Nolgårds trio.
Då var det svettigt och trångt i
Jazztältet. Thuresson rev av jazzklassiker
i känd stil skickligt uppbackad
av trion.
En riktigt
överraskning var Hot Club
de Suede. Tre flinka musiker som
rev av hot jazz i Django Reinhards
anda. En så skicklig gitarrist som
Andreas Öberg får man leta efter.
Frågan är dock
om inte den verkliga och genuina
jazzpubliken drog sig in till Olssons
magasin .Jörgen Zetterquist har
sin stora publik och bandet gjorde
ingen besviken. Vilken spelglädje.
Man fick ta till otillåten speltid
för att tillfredsställa publiken
,som inte slutade klappa i händer
och stampa i golvet innan extranumret
kom. Jörgen ,tillsammans med unge
Erik Berndalen, rev av kornettduetter
så svetten lackade och Lollo Berndalen
styrde upp det hela ,inte minst
med sånginslag.
Vilken Spelglädje
Den stora överraskningen
var dock stockholmsbandet
Swingsters för dem som gillar
gammeljazz. Vilken show och vilken
spelglädje .Bandet var originellt
på alla vis. Spelade omväxlande
skickligt varvat med slarviga utvikningar
,men det spelade ingen roll- publiken
tjöt av förtjusning . Ibland lät
bandet som storband, ibland ett
litet New Orleansband. Musiken kretsade
kring den gamla jazzen, men bandet
täckte också in så mycket som möjligt
av den afro-kreola-amerikanska musiken.
Det gjorde man förnämligt. Swingsters
uppstod på 1970-talet men då under
namnet Sumpen Swingsters.
JözzeJassen har
rötter i 1980-talet och årets upplaga
var den 13: i ordningen Efter helgens
succé, både musikaliskt och publikt,
blir det naturligtvis efterföljare
.Mysigt, trevligt och trångt på
kajkanter och i spellokaler .Kan
man mer begära under dessa vackra
sommarkvällar.
|