Goda traditioner
skall man vårda och en god sådan
är absolut Arvika Jazz Clubs
och Arvika konsthalls adventskonserter.
Det var en
påtagligt nöjd Matts Bärjed
som hälsade välkommen. Konsthallen
var mer än fullsatt, vilket
i och för sig inte är så konstigt
när Jörgen Zetterquist med vänner
bjuder på fin jazz. Då kommer
publiken! Programmet bestod
av en nyare avdelning
med låtar som inte spelats så
ofta, även om det rörde sig
om låtar från den goda jazztiden
30-, 40-talet. Avslutningsvis
var det idel kända och omtyckta
låtar, som gänget brukar ha
med på sina adventskonserter.
Gänget ja, naturligtvis Jörgen,
far och son Berndalen, Christer,
Robert och Larsa, allesammans
goda företrädare för jazzen.
Kornettsolo.
Skall jag välja några låtar
ur avdelning ett så måste det
bli South en alltför
sällan spelad låt. Erik Berndalen
svarade för ett mycket bra kornettsolo,
väl underbyggt och framfört,
i alla fall jag tänkte att här
fick Jörgen nånting att bita
i. Men lugn, mäster Jörgen gav
svar på tal med ett underbart
fint solo. I en av Ludde Armstrongs
paradlåtar, Melancholy
Blues, var det ett mycket
bra samspel med Jörgen och Erik.
Det som kunde ha blivit en klassisk
duell mellan de
båda blev i stället samspel
och det fungerade mycket bra.
Men för mig blev favoritlåten
Rose of Washington Square
från kanske 1919, 1920. En härlig
Music Hallmelodi där Erik tog
introt
så att man riktigt såg
när primadonnan sjöng första
sången. Sedan blev det ett sjuherrans
svingande med bandet där Robert
hade ett drivande solo på sin
kontrabas. Well done, mr Henriksson.
Goda
sångare. Fader Lollo och
förhoppningsfulle sonen Erik
hade några fina sångnummer tillsammans.
Bl a
Just a little while
to stay here där Barbro
Olsson tillsammans med Berndalenligan
svarade för bra vokalinslag.
Fin låt med religiösa undertoner.
Avslutningen blev den sedvanliga
Mel Tormés Ill be
home for Christmas med
unison sång av de tre solisterna
Jörgen, Lollo och Erik. Ett
nytt arr på Mels succélåt som
gick hem hos publiken. Avslutningslåten
var given, Im dreaming
of a White Christmas med
skön sång av Lollo. Hur var
det Topsy Lindblom brukade skriva
i sina annonser för Nalen? Jo,
Festligt, Folkligt, Fullspikat.
Och det stämde väl in på konsertlokalen
Arvika konsthall. Alla nöjda,
både publik och herrar musikanter
och nu dröjer det ett helt år
innan adventskonserten med Jörgen
och hans vänner. Brrr, det är
alldeles för länge!
|